Hur många heter i Sverige? Det är en fråga som färre ställer än man skulle tro. Men bakom den finns fascinerande data som berättar mycket om vår kultur, våra normer och våra fördomar. Namn är inte bara slumpmässiga bokstäver de bär historia, förväntningar och stereotyper som formar hur vi ser på varandra.

De vanligaste namnen bland oss

Maria är det vanligaste kvinnonamnet i Sverige med cirka 430 000 personer. Därefter kommer Anna, Margareta, Kristina och Elisabeth. För män dominerar Anders med omkring 245 000 personer, följt av Lars, Peter, Johan och Karl.

Sannolikheten att träffa någon som heter Maria är faktiskt ganska stor. I en större arbetsplats hittar du säkert minst två eller tre (vilket kan bli lite förvirrande ibland). Det gör att vissa namn känns nästan universella, medan andra är extremt sällsynta.

Namnval skiftar från generation till generation

På 1950-talet var klassiska namn som Sven och Solveig helt dominerande. Idag ser vi helt andra trender. Emma, Sophia och Marcus är vanligare bland barn än gamla namn.

Vad beror detta på? Film och TV-serier formar våra val mer än vi märker. Också invandring ändrar namnlandskapet. Svenska föräldrars namnval avslöjar vilka influenser som formar oss och vilka samhälleliga normer som råder.

Namn skapar fördomar utan att vi tänker

Här är kärnan i allt det här: vi gör snabba omdömen baserat på namn. Arbetsgivare visar bias mot vissa namn när de granskar jobbansökningar. Ett namn kan signalera etnisk bakgrund, vilket påverkar chansen att få jobb.

Forskning visar att personer med utländska namn får färre intervjuer för samma tjänst. Vi har lärt oss associera vissa namn med specifika egenskaper eller samhällsgrupper ofta helt omedvetet.

Genom att undersöka namnstatistik blir dessa osynliga normer synliga. Det är ungefär vad Fördomspodden gör genom intervjuer, den tydliggör vad vi antar utan att fråga.

Där du läser mer om detta

Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar detaljerad data om namn. Fördomspodden.se diskuterar hur stereotyper påverkar oss dagligen. Många avsnitt på podden handlar direkt om namn och identitet.

Emil Persson, poddledaren, utmanar sina egna fördomar genom direkta samtal. Du kan låna samma metod: reflektera över vilka antaganden du gör baserat på namn.

Namn är mer än bara ord. De är små speglar av samhällets normer och värderingar. Nästa gång du hör ett namn, fråga dig själv: vilka förväntningar skapar det? Och är de rättvisa?